Söndagskaffe på Tullen i Johanneberg…
Jag har försökt läsa in mig på duvor. Ville veta om det stämmer att de lever tillsammans med samma partner livet genom. Om de dör av ensamhet när den andra duvan dör. Om de är monogamer livet genom.
Om det fanns ett liv efter detta och jag fick välja så skulle jag bli duva. Lätt! Duvorna verkar vara de mest laidback och harmoniska av alla fåglar. Jag skulle alltså gå runt och picka med min partner. Dessutom kan man flyga. Och sova på en gren under lövverket. Slut på kaos, huvudbry och sköjande på krogen…
Anledningen till att jag började tänka på duvor är att jag har just två duvor som promenerar runt nedanför balkongen ganska ofta. Tänker såklart att det är samma par duvor varje gång.
Åt en riktig köttbit för några dagar sen. För första gången på tre månader. Stekte pepparbiff. Lyckades helt fantastiskt med stekningen. Jag drog hela baletten. Pommes och bearnaise. Var väldigt gott när jag just åt. Efteråt kändes magen helt stenhård. Tror inte magen är van att smälta ner sådant massivt sköjeri längre. Har ju dessutom slutat med att äta flottiga luncher. Orostankarna att jag kommer dö i en exploderande magsäcks-matbomb har därmed gått över.
När jag var på Tullen på Andra lång sist frågade jag om de hade Oboy och popcorn. Bartendern sa att han skulle sätta upp det på menyn med överskriften “Johans cosy treat”.
Jag tackade vänligast och kände mig mycket stolt över min uppfinningsrikedom.
Duvorna Per-Göran och Lisa-Greta. Två typiska Johannebergsduvor.
Du e bumbi!