Har nu svabbat golv. Med min första svabb och med städhuckle på hodet. Allt för att få in den rätta känslan. Fläckarna försvinner från golvet och tillfredställelsen är total. Blir alldeles till mig. Och yr. Vet inte riktigt hur jag ska fira det här. Kanske jag går ut och dricker tolv gammeldansk och frågar folk om deras svabbvanor. Skäller ut dem om de inte har någon svabb. Eller så nöjer jag mig med att klättra upp i ett träd och äter salta pinnar.
Min mor har heller aldrig ägt en svabb. Undrar om det har varit ett utbrett hat mot svabbar i min familj och i min uppväxt. Morsan låg alltid på alla fyra och torkade golv med disktrasa. Känns bra att hennes ordentliga son nu har brutit den trenden. Förvandlat svabb-avskyn till något kärleksfullt.
Nästa gång morsan fyller år ska hon få en svabb i födelsedagspresent. Kanske någon deluxemodell om det finns. Först kommer hon bli ledsen. Sen kommer hon förstå och hela tiden berätta för sin son hur fantastisk hennes svabb är.
Kanske jag låter svabben följa med upp på loftet i natt.
Det är ju ingen som behöver få veta det.