Oknullig dikt om livet.

Jag tycker livet är ett rätt sorgligt ställe att bo på emellanåt.
Och med inslag av det roliga ibland.
Ibland och för sällan.
Det borde ju vara tvärtom
då hade jag kunnat tänka mig
att stå ut och
leva i 200 år till.

Men ärligt talat
Vem fan skulle orka det?

Sorgen är för stor
men ibland måste man ju flabba lite också.
Och sen…vet jag inte.

Och om inte jag vet
hur fan ska du veta?

två timmar till
i alla fall…
sen vaknar jag i köket med nackspärr
och längre hår på hakan
än din farmor hade på murvan.

Livet är bra sorgligt.
Gå ut och plocka trattkantareller.
Det är bättre än inga kantareller alls.

Livet är en rätt fantastisk grej
det är bara det
att man glömmer av att känna det
då och då
och då blev allt tråkigt igen.

Imorgon kommer allt kännas annorlunda,
för JAG älskar världen.
Minsann!

Minsann, här bor jag.
Mitt i det där
som kännetecknas
livet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *