Fy fack asså. Nu börjar det bli tröttsamt med detta gråa och mörka och dassiga väder. Allt utspelar sig som en grovkornig, svartvit film. Mörker sen Oktober. Regn och slask som spys ut vågrätt från en dyngsur himmel.
Trött på att dra på sig tunga och skrymmande jackor och gå runt med mössa som en jävla kofösare när man bara vill gå runt i kalsonger och bjuda tjejor på sängfösare.
Mitt liv är så fantastiskt lättsamt, som ett fluffigt sommarmoln, så jag har minsann råd att klaga på väder.
Trött på mycket annat också i tider där mycket är ur funktion. Men jag älskar jordgubbssylt, stjärngossestrutar, bautasten, men framför allt älskar jag världen. Det skall ni veta!
När jag åkte bussen till kneget igår morse såg jag en snubbe komma joggande vid Kungsportsplatsen. Framför sig sköt han en barnvagn. I barnvagnen satt det en liten människa. Han sprang som en tok och girade in på en gågata. Kanske han hade stulit barnvagnen och glömt plocka ur ungen.
Lärde mig för ett tag sen att det finns specialdesignade barnvagnar för detta ändamål. “Springbarnvagn”. Vet inte riktigt vad jag ska säga…kanske att multitaska verkar vara en dygd och att göra avkall på vissa saker kan vara en synd.
Ser hur som helst vansinnigt ut. No öffäns asså. Och om man nu ska ägna sig åt detta pajaseri så kanske det är bättre att springa runt med barnvagn i Slottsskogen än i stadsmiljö med bilar, cyklar, bussar spårvagnar och girande dårar.
Nej, han är lite gnällig idag. Den däringa sköjaren.
Det kliar på överkroppen och käften är torr som en sandlåda. Tröttheten saknar gränser. Skulle kunna tänka mig att sova middag hela tiden. Kläderna sitter trångt och körvar sig. Uppåt mot armhålorna. You fat fuck!
Jag var inne i en skivaffär för en stund sen. Det var 182 grader därinne. Kändes det som. Fick en svettattack. Sen var det så att säga för sent att ta av sig mössan eftersom det redan rann floder på hodet. Hade sett ut som en levande fontän. En svettfontän skulle man kunna säga.
Butiken är en lång smal gång. Plötsligt var jag instängd där av en gubbe med en enorm dalmatiner som blockade utgången. Kan lätt ha varit den största dalmatiner jag sett. Gubben hade ingen som helst koll på jyckchabraket som efter en stund lade sig mitt i gången. Såg genast framför mig hur byrackan skulle nafsa ballarna av mig och svinga runt mig som en liten tygtomte medan ägaren till detta odjur stod helt oberörd och bläddrade i Roger Pontare-backen.
Nu har jag satt mig på en kineseria. Jag var tvungen att smörja upp munhålan lite med en bärs. Lite lotion för gommen. Lite balsam för själen. Lite gulligull för hodet.
I vanlig ordning skickade jag en bild till min kompis Erik som också besöker kineserior med perfekt intervall. Trodde jag gav honom en svår gåta inom vilken kineseria jag satt på. Han gissade rätt direkt. Imponerande, då varken han eller jag brukar besöka detta place.
Sun Wall, var det rätta svaret om någon bryr sig… Utsikten från andra våningen är lika magnifik som deprimerande. De har buffé här. Det är väldigt mycket par som äter här. Buffépar som kanske tycker det roligare med friterad räka än att ha sex.
Jag är inte så mycket för buffé längre. Inte efter de där besöken på den där råsunkiga kineserian i Majorna. Där gäster stod och harklade sig och hostade och snöt sig i händerna över buffén. Och den där snubben som tog allt man kunde ta. På samma tallrik och sen rörde om alltihop till en odefinierbar sörja…och satt och dödsflåsade medan han tryckte in berget genom läpparna…och sen backade om och gjorde exakt samma sak en gång till.
Nej, nu måste jag dra hem snart. Jag har ju viktiga saker att göra. Skrapa disktrasa och smula pulver och baka strudel och svälla knödel och piska strumpor. Det är ju ingen hejd på vad för sorts dumheter en man som reder sig själv måste utföra för att skapa ordning i vardagen.
Blir det en liten stund över kan jag alltid i avslappningssyfte borsta Rickard Sjöbergs tänder…