Man lägger en liten vibrerande
brakare i godan tro.
Det har aldrig någon mått illa av.
Man tar i lite extra
bara för att lätta lite på trycket i magen.
Man misskalkylerar…det kan hända den bästa
eller den sämsta eller vem som helst där emellan.
En liten trött hög med skum hittar ut
mellan skinkorna
och skapar en fuktig fläck
i kalsippen.
Med god fantasi är
fläcken dock ganska lik
Kungahuset eller Tjolöholm slott.
Sen drar man på sig ett par
nya underböxor och konstaterar:
Gränsen mellan glam och stoj är inte
vidare stor.
Samtidigt som man har haft en fot
i varje land ubder kvällens gång.
Helt uppenbart och fram tills nu.
Förnedringen är uppenbar.
Kvällen deklareras som över…
och man somnar på ett loft
med snarkningar
som skulle kunna riva ett hus.