Drömt en massa märklig skit den sista tiden.
Inatt drömde jag till exempel att jag var ett billigt urverk från Kina och när jag somande om drömde jag att min bästa kompis var en packåsna.
Den ena drömmen kanske bottnade sig i att jag håller på med ett urverk som gäckar mig när det gäller att ställa in tidshållningen. Urverket är dock inte kinesiskt. Den andra drömmen kanske handlade om att jag inte har så mycket vänner kvar i stan…
Drömde två riktiga mardrömmar tidigare i veckan.
I den ena stod jag och meckade med min bil, en orange Volvo 240 från 70-talet, på en äng i närheten av Liseberg. Finns ungefär lika mycket äng där som att jag äger en orange 240. Hade med mig en för mig okänd donna i tuperat, blont hår iklädd någon slags leopardfärgad jumpsuit. Hon stod lutad mot bilen och rökte och frågade om jag trodde jag var en stjärna på motorer och bilar. Till slut satte vi oss båda i bilen och kedjerökte och bara satt där och höll käften. Då dök det upp ett gäng med kids bakom en husknut med alla möjliga skjutvapen. De såg ut som ett bortglömt gäng från Warriors-filmen med pannband och hockeyfrillor. Kulorna ven mot bilen. Jag sa till kvinnan att huka sig medan jag försökte starta bilen, men hon var redan död. När jag till slut fick igång skrället stod en av kidsen vid passagerarsidans fönster. Han spände hanen på sin tuffa pistol. Jag tittade in i pistolmynningen. Den jäveln log där bakom med en rad gaddar som fortfarande innehöll mjölktänder. När han tryckte på avtryckaren kom knallen och jag vaknade.
Upp och byta dyvåt t-shirt och hurra över att jag fortfarande var vid liv. Tog en stund att somna om igen…
I nästa dröm så kom jag hem till min lya. När jag klev in i vardagsrummet satt massa folk och drack öl och tårta. Folk som jag kände. Folk som jag inte kände. De var överallt och ingenstans. Jag stod mest och tittade på dem. Sen lade jag märke till ett stort uppgnagt hål i väggen. Det var kolsvart där i. Sen lade jag märke till att botten till loftet också hade ett liknande hål. Överallt dök mindre och större svarta fläckar upp som rörde sig i vågiga mönster. Någon sa att jag hade råkat ut för termiter. Jag vinklade upp en tavla på väggen. Där klättrade de runt på varandra i tusental. Överallt uppenbarade sig högar av dessa insekter och hålen blev bara fler och fler. Har termiter vingar, tänkte jag, för de såg ut som flygmyror. Huvudbryet var stor medan de andra fortsatte att mumsa i sig tårta och inte brydde sig. När sen de små vingbeklädda asen började gnaga sig i mina tår vaknade jag.
Solen hade gått upp när jag vaknade denna gång. Lika svettig igen. Inga ölburkar och tårtfat någonstans. Inga svarta hål i väggarna och mina tår fanns kvar.
Hurrandet över att vara vid liv uteblev dock denna gång. Det får ju finnas gränser gällande vad man drömmer för jädrans dårskap.