De där jävla tänderna igen

De ringde från postkodslotteriet igår.
Kände hur jag genast ville fråga om Rickard Sjöbergs tänder.

Hon sa att just min postkod skulle vara med i dragningen. Grannyra sa hon. 4 miljarder i potten. En hel helg av vansinne, lade hon till.

Jag såg mig själv stå där med mina grannar med den store checken i famnen. Hållandes om min granne Bengts axlar. Han redlös med hicka och ord om hur fantastiskt det är och jag ljugandes att jag skulle köpa en Rolex, kokain och lådor med dyr sprit för degen.
“Jag älskar pengar och vad man kan göra med dem” skulle jag nog säga också.

Jag insåg att jag hade slutat lyssna på kvinnan på andra sidan luren för längesen och satt och tittade ut på en hare och ekorre som kastade en påse hash fram och tillbaka till varann. Jag såg en kvinna piska mattor med en kastrull och gubbe som stod och och rapade på sin balkong.
Hon fortsatte och gå på och på. Till slut sa jag:
“Du det här låter ju helt fab! Men saken är den att jag inte spelar några spel (överhuvudtaget) där pengar inblandat.”
“Ja, men det är väl inte så farlig och i det här fallet och du gynnar ju dessutom sportföreningarna…”
Jag berättade för henne att jag inte var så mycket för sport (överhuvudtaget, bortsett från bob som inte finns längre).
Samtalet började kännas långt…

Kommer Rickard Sjöberg vara där?” frågade jag för att avrunda.
Hon sa att hon inte visste helt säkert om Rickard Sjöberg kommer vara på plats.
“Vad tråkigt. Jag skulle bra gärna vilja ta en närmare titt på hans vita…”
Jag avbröt mig själv, eftersom jag insåg att vi inte var på den nivån med varandra där vi satt och delade på en flaska rött i solnedgången.
Hon verkade komma av sig lite, vilket jag kan förstå. För fem minuter sen kanske hon hatade sitt jobb och nu visste hon inte längre.
Jag bröt tystnaden och sa att jag var tvungen att lägga på nu för jag måste gå och borsta tänderna. Igen.
Vilket hon håglöst verkade acceptera.

Jävla gaddar!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *