Jag älskar världen…tror jag.

Kvinnan på loftet jag berättade om sist…

Det hela började med att jag var ute med Trajo-Peter och syrran i fredags på Hammock när den här mycket classy och vackra kvinnan kommer fram till mitt bord och stilfullt raggar upp mig. Hon säger till mig att hon finner mig attraktiv och frågar om jag vill gå nånstans och ta ett glas med henne. Hon pratar engelska. Mitt svar är inte lika tjusigt och kommer på rekyl:

-Im not gonna fuck you!
Hon säger att, om jag vill, kan jag komma bort till hennes bord senare och berätta om jag vill eller ej. Efter ett tag funderande rörande gud-i-djävulens-vad? går jag bort till hennes bord och säger tre ord:
-Are we going!?
Sen dess och fram tills nu, förutom ett par timmar i lördagskväll, har vi hängt oavbrutet med varandra.
Känslorna blir jättemånga och allt är en extrem kontrast till min betryggade vardag som bara rullar på…
Det blir svårt att äta och sova och skita. Samtidigt är det oslagbart att ligga tätt intill en varm kvinnokropp. Prata och skratta medan kaffet svalnar i jämn takt. Titta på varandra mer än vi tittar på maten när man går på restaurang.
Sällskapet som jag längtar efter som samtidigt stundvis blir ohanterbart och som står i kontrast till min tråkande ensamheten som jag är så jävla tråkad av.
Nu sitter jag och dricker en öl ensam medan hon är hemma och packar sin väska. Vi ska ses om en stund igen. Sen ska hon åka iväg en längre tid, och här pratar vi inte gångavstånd.
Fortsättning följer…

På loftet på riktigt.

Jag har världens vackraste och coolaste kvinna på loftet. På riktigt! Men jag sitter i köket. Som kökets debila tönt!
Det är nämligen så, att varje gång jag håller på att somna bredvid henne så snarkar jag så högt så jag väcker mig själv, henne och halva grannskapet.
Det hela är ganska generande…

På loftet, en film och mjukt och hårt bröd.

Vaknade i morse, av att jag var på väg att sätta mig upp på loftet och dräggla i skräddarställning.
-Nähä du din lilla djävvoll! Här ska inte sittas någonting, hann jag tänka. Sen lade jag ner hodet på kudden igen som vilken stabil människa som helst och somnade om.
Det här kan vara början på något stort…

Min brukare tittade på filmen Cliffhanger för en stund sen. Sicket jävla klättrande och pulsande och sköjande i snön i den filmen. Man får ju köldskador bara av att titta på den.
Det är en djup och svår film. Den lämnar ingen oberörd. Man är mentalt kvar i bergstopparnas värld i flera dagar efter att ha sett den. Man går runt och huttrar. Natt efter natt drömmer man om Stallone’s fylliga och nariga och skeva läppar och hur han studsar mellan bergstopparna som en tokig knickedick eller värsta sortens alphjälte!
Fantastiskt! Den borde ju lätt vunnit 17 mjölbaggar

Har precis lärt mig något nytt. Tydligen kan man inte lägga både hårt och mjukt bröd på varandra i samma påse. Oerhört fascinerande. Det färska mjuka brödet smakar sen som torrt och gammalt bröd. Knäckebrödet verkar suga upp fukten från det mjuka färska brödet. Det hårda brödet däremot, blir halvmjukt och böjt som en banan. Tuggmotståndet försvinner och det blir segt och gummiaktigt. Den brödiga middagen blir näst intill oätbar. Det hela blir ett ganska trist matintag.
Annars är det ett totalraffigt experiment att utföra om man inte har någon hobby.

I mataffären och på loftet.

Har varit och handlat (just när jag skrev den meningen känner jag att min existens svämmar över av dramatik). Var förföljd i affärens livsmedelsgångar av en person med nasal och förkyld röst som pratade i telefon hela tiden. Nu vet jag att han ska göra ett långkok i stekpåse. Lät lite märkligt tyckte jag. Lät lika konstigt som att steka pasta eller koka potatis i ugnen. Men det kanske bara är jag.
När jag väl hade skakat av mig typen stod han bakom mig igen. I kön. Och pratade i mobil. Skulle jag aldrig klara. Att stoppa ner rätt varor i korgen samtidigt som jag pratar i mobil. Någonstans skulle det gå fel. Antingen skulle jag säga och svara väldigt konstiga saker i telefonen eller så skulle jag få med mig 23 liter såpa och 2 kg köttbullar hem.
Skall för övrigt laga köttfärssås. Köttfärssås med en skvätt såpa i för att städa rent i kappsäcken.

Annars är det väldigt mycket med sömnen nu. Eller snarare väldigt mycket dålig sömn för tillfället. Ett rent jävelskap att somna. Tar oftast flera timmar innan jag somnar efter att jag har gått och lagt mig. Somnade klockan fem i morse och gick upp halvelva. Ibland sätter jag mig upp i sömnen.
Och det snurrar inga tankar, som annars brukar vara en godtagbar anledning till att man inte somnar. Det bara är så, vissa i perioder. Jag somnar inte.
Imorgon ska jag gå upp tjugo över fem på morgonen. Vore ju en skönt att inte somna klockan fem på morgonen då.

Att dricka öl på en skuta.

Sitter på båten La sombrita med syrran och hennes vän Ayona.
Kanske båten hinner sjunka precis när jag har bestämt mig för att dricka en bärs. Vore ju en tragedi…

Ayona berättade precis att hon och hennes kille haft en vinkväll till alla mina videoinlägg här på bloggen. Sånt blir man ju glad av att höra. Mer sådant!

Var nere på dass nyss. Jävla slagsida nere i kajutans skrov. Man blir ju nervös.
För några år sen fick faktiskt hela skutan plötslig slagsida och alla fick utrymma. Det hade hänt klockan två på natten en lördag när fölk var som mest redlösa. Vilket kanske var bra, att folk var redlösa menar jag, eftersom panikkänslor hanteras mycket bättre i fylletillstånd.
Kanske jag ska supa mig full och skratta när både jag och båten sjunker. Sköja mig ner på kanalens botten. Eller så går jag efter den här ölen och sover på ett loft i ett hus där slagsida aldrig uppstår (förutom en slagsida i mitt hode som oftast uppstår efter ett visst antal bärs) och läser om bedrövelsen i tidningen imorgon…