Krämpor och smärta hela den här veckan. I diverse leder och lemmar.
Axlar, rygg och den där gamle skruven i höften säger svejsan mellan varven. Lite huvudvärk här och där skapar balans.
Kanske förmultningsprocessen började någonstans i tidiga 40 års-åldern.
Annars är allt jävlar i mig på topp.
Fick en försändelse skickad med FedEx. Från Argentina. Från dörr till dörr. Hade beställt en vit Lacoste-keps och marinblå Lacoste-kortbyxor så att man kan vara riktigt fräääääääsh i sommar och bara snacka aktier och vaska vatten i ansiktet på diverse bartenders på de billigaste syltorna…nej faktiskt inte.
Klockor var det. i paketet alltså. Överraskande va?
12 dagar tog leveransen från dörr till dörr. Ungefär lika lång tid som det tar från att en försändelse släpps från tullen till att komma fram till ombud och då sker det i ett och samma land. FedEx har bråttom. De där jänkarna håller fast vid sin affärsidé istället för Postmord som tänker förr var vi bra så nu gör det inget om vi är sämre.
På jobbet i veckan fick jag in ett ärende på att det såg förjävligt ut i en tvättstuga. När jag kom dit låg massa kläder på hela golvet. Vad som var lustigare var att en pinnstol stod placerad framför en av maskinerna. På bänken bredvid stod en kaffebryggare som var inkopplad. Hittade ingen kaffekopp, så antar att man har druckit kaffet direkt ur baljan. Tänkte även att vederbörande har blivit så yr av att följa maskinens trumma, speciellt under centrifugeringen, så att kläderna har flygit från famnen och runt i våld efteråt i tvättstugan. Tvättstund har guld i mund.
Känns som det kan hända lite vad som helst på mitt jobb. Detta är tjusningen. Och ibland helt otjusigt.
Just det ja. Jonas undrade vem blomstren var från i förra inlägget. Det var varken från Ulla-Karin och Roger eller något axe. Hej Roger! Hej Ulla-Karin! De var från min gamle bandpolare Olle och hans frua på schlätta. Blommorna skulle hem till Olles morsa, men eftersom Olles morsa promenerade på annan ort, så tänkte de på mig istället. Fantastiskt fint faktiskt (tre F på raken).
Slutligen kan jag berätta att jag för tillfället är italienare. Detta för att Netflix har lagt ut en hel drös med gamla italienska filmer. En del är riktigt bra och en del nästan usla. Har redan avverkat ett gäng. Man kan säga att jag vaknar om mornarna med pizza i vänsterhanden och pasta i högerhanden. Sen går jag runt och säger Toto Bello och Amore pajsano!
Nu ska jag betala räkningar.
Capriciosa Vesuvio!