Läser Berit Hård-triologin av Unni Drougge för tillfället. Är inne på “Förkunnaren” nu. Andra delen. Har alltid gillat gillat Drougge. Hon har ett grymt skarpt och roligt språk och en fantastisk berättarteknik.
Vaknade halvåtta på lördagsmorgonen och läste till halvfem på eftermiddagen. Sen gick jag ju ut och ölsköjade lite. Lite mer i lagom doser, jämfört med i torsdags. Läste nästan hela dagen igår också förutom en promenad till Max. Sen åkte jag hem och somnade framför Landet runt. Gick och la mig halvtvå på natten, men somnade inte förrän halvsex. Läste i fyra timmar medan jag väntade på att tröttheten skulle ta fram yxan och klyva mitt hode på mitten. Vaknade klockan tolv idag och läste hela eftermiddagen. Att läsa hela dagen, matas med ord och leva som en mask på sparlåga. Det kan man min framtida roman heta. På något vis hamnar man i en bubbla med tjockare glas när man läser mycket än när man till exempel följer en Tv-serie och ser för många avsnitt på raken.
Nu sitter jag på Kellys och dricker en bärs. Tänkte att det kunde vara bra och komma ut ur den tillfälliga isolationen. Känns mest onödigt faktiskt. Den rådande isolationen är trygg och varm. Berit Hård går på Kellys ofta och dricker öl och Jäger. Fast Kellys i Stockholm då. Som verkar heta Kelly, och inte Kellys som det heter i den uppgrävda staden Gropenborg.
Har för mig att jag var där, på Kelly, när jag var i Stockholm sista gången för massa år sen. Det var massa hårda bikers där från ett hårt bikergäng just den kvällen. Rekryter som ännu inte hade fått loggan på västen sprang och köpte bärs till de som hade loggan på västen. Jag tyckte jag smälte in bra med mitt oborstade skägg.
Mitt ex som jag var ihop med då sa till mig att jag inte skulle skriva en målande beskrivning om det hela på min blogg. Jag löd henne och skrev en väldigt icke-målande beskrivning av den kvällen nu istället.
Det sitter något gäng med högskolestudenter precis bakom min rygg. De hör jag, för de pratar om tentor och poäng och källgranskning. Källsorterade sopor kanske. Boxa mig i pungen, vad ni tråkar ut mig fullständigt med ert käcka prat och eran förväntansfulla gnista inför livet… Nu förökar de sig också. Fler kommer in genom dörren. Ansluter sig som flugor till flugor i vasken.
“Nej, ryck upp dig Johan!
Det är kul att vara ensam.
Det är kul med vardag!”