Hyra och ohyra.

Har tvättat idag. Och druckit kaffe. Och läst om ullmal och rödcederolja. När man börjar läsa om all ohyra som finns börjar det klia på kroppen.
Om man har vägglös, vilket jag utgår från att jag INTE har var ett tips att man skulle fästa gaffatejp på sängstolparna, alltså med klistret utåt så lössen skulle fastna. Eller kleta vaselin så att de halkade ner och inte tog sig upp i sängen. DOCK, stod det, hade det antecknats fall när vägglös hade överlistat denna simpla fälla och klättrat längs väggen för att sedan ta sats från väggen och HOPPA ner på offret, det vill säga Herr Jönsson eller Fru Larsson som ligger i sängen och drömmer om mjuka får eller analsex. De livnär ju sig nämligen på hudavlagringar som faller loss och loss och loss från …sson Måndag till Söndag. Tydligen är ohyran extra vanlig i studenttäta områden. För att studentosarna släpar med sig bugsen hemifrån eller från utlandet. Lägg av med det kompis!
Detta vill säga Johanneberg, där jag bor. Hela Chalmers är en ohyrahydda!
Det bästa och enklaste knepet kan dock vara att städa hemma regelbundet. Alltså dammsuga. Då förhindrar man tydligen problemet från första början. Har man ingen hobby eller har sin favorithobby som att städa så…
Ber om ursäkt om det började klia på någons kropp nu. Inte konstigt att man behöver ta en öl då och då. Man är jag i detta fall.
Har alltid tänkt att en dammråtta här och där och lite högar med dirt inte skadat någon jävel. Nu vet jag inte riktigt längre…

Hade inte tänkt att det här inlägget skulle handla om massa jävla ohyra. Diskbänksrealismen på den här bloggjäveln tycks inte känna några gränser…

Hade egentligen tänkt att berätta om allt mitt kaffedrickande som drog igång efter jul. Nu orkar jag inte. Får bli en annan dag. Jag tappade geisten.
Bugs!!!