En bok, en film och en arg vind

Har börjat läsa “skandalboken” Den ofrivillige monarken. Jag fick den av morsan i julklapp. Där med har jag en enormt bra ursäkt för att läsa en bok om kungahus och monarki. Jag har hunnit läsa typ 100 sidor och hitils har väl boken varit ganska trist. Mest massa avhandlingar om olika ceremonier när kungens farsa och farfar har dött, när han själv blir döpt plus, när han tar över tronen osv, plus ett förord på 40 sidor där det förklaras hur och varför boken skrivits. Förväntade mig att boken skulle mata och fylla i mitt förakt för monarki och kungahus ytterligare, men det kanske kommer senare. Det enda roliga jag kan berätta hitils för er som inte läst boken är en story när kungen är ungefär fyra bast och hans syster säger till honom att han skall bli kung när han blir stor. Då blir han ursinnig och ger henne smäll varpå hon springer iväg gråtande och skvallrar för tantan som passar dem. Tantan går in och frågar Carl Gustav varför han slagit sin syster. Då svarar han: Jag ska inte bli kung, jag ska bli ARBETARE!!!

Såg förresten filmen “Låt den rätte komma in” i lördags på TV och måste säga att jag tyckte det var en smått fantastisk film. Jag har inte läst boken, då hade väl filmen sugit. Så brukar det ju vara. Gillade den ganska okonventionella vampyrberättelsen. Kärleken som uppstod mellan två utsatta outsiders som kunde förstå varandra (där den ena av dem bara var vampyr). Tillagt att det var en udda berättad kärlekstory. Vill läsa boken nu, men kan bli lite svårt att föda sina egna bilder i huvudet efter att ha sett filmen. Har på samma ibland ganska fåniga vis avfärdat Johan Ajvide Lindqvist som jag gjorde i tjugoårsåldern med massa annat för att för mycket folk tjatat om hur jävla det här är osv. Att han dessutom skriver “skräck” har ju inte hjälpt till att jag ska bli mer intresserad då det ligger långt ifrån mitt intresseområde.
Ibland, men bara ibland kanske miljoner flugor inte har fel. Därför kanske man ska ta och äta lite skit. Då och då.

Vädret är enormt och verkligt. När jag ska ta en cigg på balkongen blåser hatten av. Trots att jag inte har hatt. Vinden är arg på någon eller något. Därför blåser den på utav bara fan. På vägar och gator dansar människor runt som steppande mongon på en enda stor isrink, fast utan skridskor. Den här vintern är på riktigt och vi är mitt i den. Stönande, dansande och klagande.