Sömnen den djäveln.

Jag är inne i en trötthetsperiod igen. Brukar hända några gånger om året. Ingen gaist. Inget jävla anamma. Jag satt och nickade till på spårvagnen idag. Händer nästan aldrig. Somnar på momangen när jag lägger skallen på kudden. Händer nästan aldrig. Insomningen är i vanliga fall en process, en ritual, men det är ju skönt att sova. Härligt att sova bort bort massa timmar av sitt liv. Sova som ett barn och vara nöjd över det. Tyvärr låter jag inte som ett barn när jag sover. För en dryg vecka sen har jag börjat snarka. Högt så det dånar. Flera gånger per natt är det någon som skakar min axel och ber mig vända på mig för att det brakar i sovrummet. Det är min tjej som inte får sova när stridstanken mejar sig in i sovrummet. Livet är orättvist, men det visste ni väl redan

Nu måste jag sova. Det kan vara min nya hobby.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *