Weeds

20131121-144328.jpg
Tittade färdigt på sista säsongen av Weeds igår. Sex avsnitt på raken. Blir lätt så. Man kan ju alltid se ett avsnitt till.
Hade svårt att somna efteråt, men gjorde till slut ändå. Var liksom kvar i “deras” värld. Vaknade en timme senare och hade drömt om Weeds. Eftereffekten av att se för många avsnitt på raken. På något vis när serien är slut är det som att skiljas från några vänner i och med att man har följt dem en längre tid. Man tycker sig ha lärt känna dem. Nästan så man kan plocka upp telefonen och kolla läget. Det som markerar tydligt, att det alltså inte är så, är ju när man sett sista avsnittet. Då vet man att man inte får återse dem mer. Hade det varit i verkligheten och gällande de nära och kära som man har och tycker om i livet, så hade det varit asjobbigt. Förjävlit helt enkelt. Nu blir det bara lite lagom jobbigt. Lite sorgligt. En liten stund.
Slutscenen i episod elva var den starkaste i hela serien. Totalt hjärtskärande.

Nej, nu SKA jag faktiskt sortera strumpor. Tvättar. Känns inte fullt lika spännade.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *