En styck lärare i skrubben.

Har nyss jobbat färdigt min helg. Så jävla trevlus som syrran brukar säga. Lyckan är förvisso ganska kort. Jobbar extra pass i veckan.

I eftermiddags kom jag och tänka på en gammal lärare som jag hade när jag gick i sjuan i Kungsbacka. Han var lärare i svenska och vår klassföreståndare. Han hette Kent och var smal och lång som flaggstång. Nästan genast blev omdöpt till “Kent i veckan” för att vi bara hade honom några gånger i veckan.
Eftersom jag bodde alldeles bredvid skolan resulterade det i att jag oftast kom försent på mornarna. Jag bad alltid om ursäkt som man sig bör göra om man är sen.
-Förlåt att jag är sen, sa jag i en utav de morgnar med scen ankomst.
Varpå, Kent i veckan svarade:
-Jaha, varför då då? Snubblade du på en rot eller?
Ganska drygt va? Dessvärre funkade det. Skratt utbröt i klassen. Efter det fick jag heta Roten i tilltalsnamn istället för Ernerot i efternamn…
Kent i veckan var omtyckt som lärare i vår klass. Han var lite kompis istället för lärare, men det resulterade också i problem med auktoritet och att det är läraren som har sista ordet.
Därför…blev han mycket riktigt intryckt i en städskrubb som låg ansluten till klassrummet, av klassen en förmiddag. Vi motade helt enkelt in den stackars vajande flaggstången där.
Först knackade han och bad oss snällt under lite skratt att vi skulle släppa ut honom. Det funkade inte. Knackningarna byttes snart ut mot knutna nävar som bankade på dörren. Rösten började vibrera av allvar. Vi fortsatte hålla emot dörren. Tillslut började han sparka på dörren och vråla.
– Nu öppnar ni dörrhelvetet för djävulen.
Många av eleverna blev rädda och började avlägsna sig, men han lyckades fortfarande inte ta sig ut. Tillslut hördes ett avgrundsvrål som skulle fått Tarzan att skita i leopardtangan. Sparken måttades från insidan av dörren. Dörren flög upp och studsade mot väggen.
Där inne i det dunkla ljuset stod en ilsken och självlysande skymningssol och skakade av fördämnd ilska som troligtvis inte kommit ut på tjugo år. Från svenskalärare till plötslig massmördare. Unleash the fuckin fury!
Token som klev ut från skrubben skakade av ilska. Ögonen stod ut som galna spett ur hodet. Möörda!! Haranger med svordomar och hot spottades ut.
Minns inte hur lektionen slutade. Känns som det mest logiska borde vara att han skickade ut oss och lektionen: “stäng aldrig in en lärare i en skrubb” var över.
På något vis kändes det som en lam hämnd och rättvisa över att han hade gett mig öknamnet Roten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *