Jul, Japan och ett knullrufs.

Det är jul snart. Det hörde jag en granne vråla i trapphuset:
“NU ÄR DET FAN JUL SNART IGEN!” vrålade han så det ekade enda ner i de nerstängda sopnedkasten. Var svårt att avgöra om han tyckte det var bra eller dåligt. Om han pratade om snapsen eller om ensamheten.

Har börjat köpa klockor på japanska auktioner direkt från Japan. Det hela har tagit en väldig fart och blir knappt greppbart. Jag vill ha nästan varenda klocka. Ser framför mig hur jag bor i ett tält på gatan, med tältpinnarna inborrade i närmsta bostadshus, centralt, så förbipasserande snubblar på tältlinorna. Svärandes över att ha landat med överkroppen i sin nyköpta belugakaviar. Men här bor jag innanför en tältduk med alla mina klockor!

Har även tänkt på det där att japaner aldrig verkar äta frukostmat. Har till exempel aldrig sett ett rostat bröd eller en tallrik fil med kalaspuffar när de äter frukost på film.
Har alltid velat åka dit. Vakna upp på ett Love hotel. Helt ensam eller med en redlös nyvunnen japansk kompis med torkade, bortglömda nudlar i mungiporna. Där skulle jag ställa in ljusmixern på om det skulle vara en tindrande stjärnklar natt eller en solnedgång i rummet. Eller en iscensatt undergång.

Har även sett kanske det rufsknulliigaste knullrufs kliva ut från en port bredvid jobbet. När hon tittade sig omkring var det underförstått att både hon och jag undrade om hon någonsin skulle hitta hem igen.

I övrigt är faktiskt allt eller inget som vanligt på vissa plan, men det orkar jag inte med nu.
Jag har en plan. I alla fall.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *