Skrik mig mellan skinkorna!
Jag är skräckslagen. Ta mig härifrån.
Ät mig inifrån och ut. Just den biten har något redan tagit hand om!
Det är inte så roligt på min blogg längre. Det är för att jag mår som en gammal gubbe. Det är för att jag svikit mig själv.
Den här sommaren har varit slapp pung.
Jag har ändrat beteendet från att suupa var tredje dag till varannan dag. Jag är degig i huvet.
Den här bloggen som under åtta års tid varit min stolthet har förvandlats till ett skämt. Ät mitt ollon på en bricka. Ah,jag blev så lessen
-Skjut mig i huvet
-pang!
-Jasså, var det du din jävel som sköt mig i huvet. Det är fan inte okej…
Visste ni att efter det här livet så finns det ingenting. Det är ett hål. Och det är svart.
Jag brukade fråga min farsa hur han samvetslöst kunde somna fort. Han svarade så jag förstod:
-Jag sjunker ner i ett svart hål. Sen sover jag.
Snart. Inom sinom tid blir det ändring här på bloggen. Den kommer bli bra igen. Som den var. Bloggen min vän istället för fiende. Eller som tanten sa på finlandsfärjan i början av 90-talet när vi skulle göra en spelning i Helsingfors:
-Tjena hagga, hur är läget (sa en 22-årig Johan!)
-Häng dig du i din pittjävel!!!!
Och på den vägen är det….