Det är Lördag. Jag dricker en folköl och lyssnar på vinyl. Jag är nyduschad om någon skulle kalla ut mig på sköjeri. Det är lördag och det känns halvdassigt. Orken uteblev och jag tänker att det kanske är skönast att vara hemma. Fast vad ska jag göra hemma, tänker jag sen. Kanske skulle gå ut ändå. Men vad ska jag ut och göra tänker jag sen.
Man skulle haft en kvinna,så man kunde dricka vin och pilla lite på varandra.
Livet är mer ensamt än en kvarglömd vante på krogens hatthylla.
Nu lyssnar jag på ett 70-tals band som heter Hiroshima. De spelar någon slags trallig pop/rock. De har en låt som heter “Hiroshima” också. De trallar på helt glatt och sjunger i kör: Hiiiiiiiroooooooshiiiiiiima”. Fantastiskt glada låter de. Att just atombomben föll där.
Fick min kamera och objektiv igår. Var ute och fotade lite nattfoton igår. Fantastiskt ljuskänslig optik. Grym till porträtt också. Problemet är bara att jag inte har någon att ta porträttera. Får väl gå ut och göra fälleben på någon och skjuta bilder av bara fan när människan ligger där och krålar och vrålar “Hjälp mig upp istället din jävlans pajas!”
Fack vad utstånkad jag blev i mitt arma lilla hodet. Tappade geisten helt. Tillåt mig klia mig i näsan med en borrmaskin. Ska jag gå och köpa mer folköl? Ska jag gå och köpa mat istället? Ska jag frosta av frysen eller göra en ansiktsmask av bacon?
Frågorna hopar sig och varken kungen eller Jesus kommer ge mig svaren.
Dra den om Sverker Olofsson hög på kokain. Nu går jag och köper ett sexpack…ägg.