Gubbkeps-trauma, en romansvit i bedrövligt många delar.

Har nu varit nere i Nordstan och provat gubbkeps. Flera gubbkepsar i flera olika affärer.
Tror inte jag passar i gubbkeps. Huvudet såg platt ut och öronen stack ut under kepsen på ett löjligt och käckt sätt som inte klädde mig. Skägget stack ut på sidorna som på en galning på psyket som hade smitit ut på otillåten permission.

Sitter på en indisk restaurang nu och dricker en öl. Lite håglöst så där.
Det är jättemånga indier som äter här inne.
Deras engelska med indisk brytning låter väldigt glad och trevlig. Det klär dem som vissa klär i gubbkeps. Som att de älskar världen, och det vet ju jag allt om.

Skiter i det här med gubbkeps nu. Det kan dra åt fanders. Jag är ju gubbe ändå.
Kanske om jag känner att jag vill förstärka det intrycket så kan jag skaffa hängslen eller sätta glasögonen på huvudet och sen gå runt och leta efter dem i hela lägenheten.
Enklast är dock kanske att skaffa ölmage. Ölgubbe-ölmage.
Har ju egentligen aldrig gillat gubbkepsar. Skit.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *