Så kom det: Det kalla skåpet.

Till vänster: Kantig gammal luffarlåda. Till höger: Nytt, flott vicka på höften-skåp.

Fick mitt nya kylskåp idag.

Hail satan och mormor i papiljotter vilket facelift för köket asså. Såna däringa välvda porriga dörrar hade det också. Fantastiskt stiligt skåp asså! 1.75 högt. Vitt som koks och så jävla stabilt!

Nu händer det fan i mig grejor i mitt liv. Bäst att lägga en kylskåpskall medvurst i pannan så man inte får totalhybris.

Funderar på om man kanske kan ha en inflyttningsfest nu när man har nytt kylskåp. Jag själv och ett sexpack. I kylskåpet.
Kanske man kan trycka in nån osympatisk jävel i frysen också. Typ Jimmie Åkesson, så kan han skicka upp isbitar när man knackar på dörren till frysen, om man skulle bli sugen på en riktigt kall drink…
Annars kan han ju bara sitta där och förfrysa precis som hans idéer borde ha förfryst när han var femton istället för att förverkliga dem som ”vuxen man”.
Där fick jag in massa politik i frysen också, men där skall man väl ha glass och pommes och massa annat gött.
I kylen borde man ju förslagsvis ha ost, medvurst och bearnaise. Det har jag faktiskt.

Nej, men allvarligt. Jag är faktiskt jätteglad över detta. Det är bara det att jag måste skämta till det hela tiden. Vad fan handlar det om? Har jag svårt att (er)känna lycka?

Jag gick ut för en bärs och för en liten paus från mitt kylskåp. Så att det inte skulle bli för mycket. Och med en öl menar jag faktiskt två och INTE tre!

Men nu är jag hemma igen. Undrar om man ska ta med kylskåpet upp på loftet inatt.

Alltså bara inatt asså?!

Här, och alla de de där stunderna innan…då jag likt en ångestfylld man famlade runt i cirklar bredvid en rektangulär lådda!
Nu är det tvärtom. Halleludja!!!