Har varit och klippt mig. Samma frisör. Samma jeppe i stolen. Samma sax och fasta handlag och rufsande i öronhålor och näsborrar. Efter alla dessa gånger hos samma dude så vet man hur man ser ut när man sätter sig i stolen och hur man ser ut när man reser sig.
Idag berättade han historien bakom sin kam som han hade köpt i Turkiet 1986. Den var rosa med glitter på och jag sa att det syntes att den var från 80-talet. Den hade 10 taggar som var sylvassa och masserade upp rivsår hårbotten. Annars var taggarnas antal perfekt kombinerat till mitt antal hårstrån på hjässan
Att komma in genom dörren som en lurvig lodis och lämna stället som en slick pimp. Yeäääääh mötha!
Tog en promenad i blåsten med min nya frisyr. Hamnade på Kafémagasinet. För en kaffe.
Har nu en stund bevittnad vad som troligtvis kommer bli en date. En kvinna kom in här på gården och såg jätteförvirrad och stressad ut. Uppklädd och ordninggjord enda ut i örinsnibbarna. Hon bytte bord tre gånger. Det tredje bordet hon valde möblerade hon om lika många gånger. Flyttade stolar. Rättade till bordet. Flyttade bordet. Vek filtar och lade över stolsryggarna. Sen ställde hon sig en bit i från och inspekterade sitt verk. Hon verkade nöjd och gick in för att beställa. Under tiden kom personal ut med pizzor till andra gäster och rörde till hennes skapelse eftersom de tyckte stolarna stod i vägen.
Hon kom ut med två glas bubbel. Kände att min dejt-tanke gav vika lite här. Om hon inte är sjukt dominant och kräver att den som dejtar henne måste hälla i sig bubbel.
Efter en stund kom en tjej. De kastade sig i armarna på varandra som gamla vänner gör. Hon fick beröm för att hon redan hade fixat bubblet.
Själv hade jag önskat att få se jordens obekvämaste date där de redan efter ett par minuter hade insett att loppet var kört. En gubbe som muttrar och en kvinna som suckar och tittar åt ett annat håll.
Fast nu började den andra kvinnan resa sig upp och möblera om stolar vid ett bord där de inte sitter. Kvinna nummer ett utbrister ”Åååååh, gud vad fint det blir!”
Asså, helt vettigt verkar det här ändå inte. Vad är det för folk egentligen? En ambulerande möblera om-duo?
Kanske den ena kvinnan har knullat med den andra kvinnans man och försöker nu dölja detta felsteg med det berömda möblera-om-tricket.
Äh, jag vet inte. Jag skiter i det nu…. kanske går hem och möblerar istället. Trycker ner loftet i toaletten…
Hade för övrigt en väldig missflytsmorgon idag. När jag skulle dricka upp apelsinjuicen efter frukosten så slant glaset ur näven på mig när jag skulle greppa det. Glaset halkade iväg och välte. Apelsinjuice rann över hela vardagsrumsbordet och ner på golvet. Fjärrkontrollen låg och flöt i fruktkött. Jag rensade morgonhalsen med ett okontrollerat ”HELVETE” som borde ha väckt de närmsta grannarna om de fortfarande låg och sov.
Wipe like a slut!
Dags för kaffe!..var det inte, för det var slut. Nöjde mig med te utan att gnälla. Blev till och med nöjd över att bryta denna pågående och ständiga kafferutin. Man kan ju fan inte dricka kaffe hela tiden, man får ju vara lite snäll mot sina tarmar och halvtaskiga nerver. Nöjd och glåmig ställde jag ner teköppa på köksbordet. Jag skulle väl då liksom dra ut laddsladden till iPaden. Det fixar man med en hand om man inte har reumatism i näsborren. Fan, vad den satt. Jaha och där står tekoppen. Handflatan liksom flög mot tekoppen när sladden lossnade. Jag hann nästan parera. Te stänkte ut över tangentbordet och runt omkring iPaden. Jävla tur i oturen ändå. Kan ju vara lite tråkigt med en iPads drunkningsolycka när den ens inte är en månad gammal och jag redan har döpt den till Per-Ingvar Ladulåsinmig.
Wipe like a slut!
Nej, nu har man ändå gjort sig förtjänt av en cigg, tänkte jag. Teet har ju nått ca 82 grader. Njut nu pöjkdjävol!. Tror ni fan inte tändaren hade slut! En sköjar inte aprillo. Letade upp en gammal tändsticksask (samlar på gamla udda tändsticksaskar) som jag fick offra. Drog ett vackert drag mot plånet. Vackert ljud det där. Man hörde också ett litet knakljud. Tändstickan gick av, men tändes ändå. Gammal skit. Tändstickan studsade ner på iPadens tangentbord och studsade vidare och lade sig en liten stund på tummen. Precis nedanför nagelbandet där huden är som tunnast. Ännu en halsrensning i form av ett vrål format i ett helt okristligt ord så vokalerna skallrade.
Herregud, vad händer här näst. Kommer kanske en flodhäst brakande genom köksfönstret och pressar sitt rumphål friktionsfritt över mitt arma hode?
Jag skall ju betala räkningar, nu tänkte jag. Kanske lika bra att donera alltihopa till otursklubben.
Nu måste jag gå härifrån. Bytte kaffe mot en öl. De små barnen som har lovat sina föräldrar att vara hemma senast klockan 22 har börjat välla in här som sorkar och getter. Spelar jättedålig musik jättehögt från jättenya mobiler.
Och hur går det för möblera-ner-sig-paret?
Jodå, de har struntat i det här med små löjliga glas med bubbel nu. Pavan i kylhinken står vackert och glänser på deras bord.
Snart kommer de väl möblera om hela stället. Då är man nog glad över att vara hemma.