Två mardrömmar och en dröm.

Jag drömmer vilda mardrömmar för tillfället. Ibland vaknar jag med hjärtklappning efteråt.
I natt drömde jag att en forna bekant till en annan närmare bekant bet av mitt öra och åt upp mina glasögon. Efteråt stod han på alla fyra som en rabiat hund och skrattade och dreglade.
Det låter komiskt kanske, men det var riktigt otäckt.

På jobbet när jag har mina två timmar innan min brukare ska upp så somnade jag i en timme.
Drömde att, när jag kom in i min brukares lägenhet så hängde han upp och ner i ett rep i anklarna i badrummet. Jag skulle gå ut i köket och hämta en kniv för att skära ner honom. Istället gick jag och lade mig på soffan för att jag var så trött och somnade till hans skrik på hjälp. Jag kände mig som en väldigt dålig assistent innan jag hann fatta att det hela var en dröm när jag hade vaknat.
Att drömma att man sover samtidigt som man sover och drömmer. Känns på snudden till dåraktighet.

Drömmer även om Vildan med täta mellanrum. I de drömmarna brukar vi ligga på loftet och småprata i nyvaket tillstånd. Ibland slumrar vi till. Sen när vi vaknat till igen pratar vi om vad vi ska äta till frukost eller vad vi ska göra för nånting under dagen.
Det är ett drömtillstånd som man gärna befinner sig i länge.
När jag sen vaknar och tittar på den tomma kudden bredvid förstår jag att det bara var en dröm.

I yrvaket tillstånd.

Lyckades komma ut idag innan solen hade gått ner. Kändes oslagbart eftersom solen även var framme och det var fem plusgrader ute.
Anledningen var att syrran ringde och väckte mig klockan elva. För mig är det väldigt svårt att förstå vad någon säger innan jag har vaknat till. Vi klarade oss dock genom samtalet utan några fadäser.
De morgonpigga damer jag har fått nöjet att vara ihop med har alltid undrat varför jag aldrig svarat när de undrat något när jag är yrvaken. Yrvakenheten kan ligga i någon timme innan jag älskar världen. Själv tycker jag att jag har svarat eller att jag har tänkt ut ett svar när jag redan har hunnit få frågan varför jag inte svarar. Eller så svarar jag något obegripligt eller tycker att det är människan som pratar med mig som ställer obegripliga frågor.

-Vill du ha kaffe till frukosten?
-Jag har väl aldrig sagt att Reinfeldt är min kompis?
-Kan jag få smöret?
-Jag har väl aldrig knullat med en älg?
-Diskar du efter maten?
-Ja, jag ska gå och fiska!

Vissa gånger har det till och med lett till sura miner och gräl. Jag har fått be om ursäkt, men ändå hävdat att det inte är jag som har svarat. Det var den andra Johan som pratade i sömnen.