Kameraförsäljaren.

Jag har pengar på kontot igen.
Har precis sålt min kamera. “Jag har en grå jacka och en grå mössa och glasögon” lät jag meddela i ett sms, så människan skulle känna igen mig. Insåg hur färgglatt det lät. “Mig lär du ju känna igen” svarade hon. “Jag har en rutig kappa och Dr.Martins”. Det har du ja…tänkte jag.
Köparen var en liten tanig tjej i knappa 20-års åldern. Hon var blyg och pratade tyst och hade med sin pojkvän som stod och log hela tiden.
Jag bullrade på med min oblyga stämma och försökte vara hygglig salesman. “Och sen har du ju brakinställning här och kameran har ju stort bananupptag…den är väldigt glad på morgonen, det är därför jag säljer den”. Varje gång jag berättade något vände hon sig mot sin pojkvän och viskade något som jag inte hörde. Plötsligt vände hon sig mot mig och sa med kraftig stämma “Jag ska ha den!”
Hon skickade över ett kuvert. När jag stod och räknade pengarna och sen tittade upp hade de redan börjat ta avslägsnande steg. Ett tack kom i bara farten, så var de försvunna och jag var kameralös och några tusen spänn rikare.

Vet inte riktigt vad jag ska göra med pengarna. Det är ett problem… Förutom att köpa hem mat, sixpack och tobacco. Går ju inte på krog för tillfället. Ibland kanske två stora stark på någon sylta innan jag styr mina steg hemåt. Förutom de där där tre bärsen på Tullen på andra lång förra söndagen har jag inte varit på andra lång och rumlat runt på snart två veckor. Har nog inte hänt under de senaste fem åren.
Är sjukt sugen på att bli pissfull, redlös, tokfull, dricka bärs långt in på morgonkvisten tills ballarna trillar loss och hjärncellerna flammar upp. Tyvärr ingen bra idé för tillfället. Vet inte hur det skulle kunna sluta. Dessutom känner jag mig lite trött på svinandet och grisandet.

Har precis druckit en kaffe på Solrosens uteservering. Vinden, den osviklige dök upp. Det blev kallt. Nu har jag flyttat in och dricker en av de där två bärsen…

Åka hem…lägga sig på soffan. Det är ju fredag trots allt. Det finns en spricka i vardagsrumstaket. Sprickan är formad som en stjärna. Såååå fascinerande.

Nej, äggstanning och föck!

Solrosen och Kellys.

Sitter på Kellys. Dricker en öl i lugnan ro. Putte, som bor hos mig är iväg och träffar lite kompisar.
Sjukt längesen jag var här. Så länge sen att bartendern har hunnit få pash. Sitter inomhus. Trots att det är varmt ute. Har längtat efter att flytta in. Trött på uteserveringar. Dessutom tröttnade jag på alla jävla cigaretter som bara hittar in i käften när man minst anar. Ölen smakar analsörja här. Satt nämligen på solrosen innan. Där smakade ölen öl och inte analsörja. Däremot var det enormt luffig publik på Solrosen idag. En snubbe som var bland det största jag sett satte sig i baren. Det hade rymts fyra Johan i varje byxben på honom. Barstolen sviktade oroligt när han kravlade upp på den. Ett tag trodde jag att sätet skulle sjunka in i rumpen på honom. Han pustade och stånkade som om han var hemma på besök hos liemannen.
En annan snubbe satt och svor och mumlade besvärjelser över sin mat medan han lassade in enorma skedar med potatismos i truten. Det blev helt enkelt för mycket.
Nej fan, nu måste jag ut och ta en cigg… Sen blir det nog en pizza och en öl till.
I said yeäh!

32 gradig sinnessjukdom.

Sitter på Solrosen och dricker en öl. Och surar. Jag firar med en öl att jag surar. Eftersom att jag nästan ALLTID är en så glad, nöjd och käck människa!
Kanske är det bara värmen som knäcker mig. Det känns som jag dör lite grann nästan hela tiden.
Längtar efter att bada. Har dock inga direkta badkompisar. Åker ut ensam på en sandstrand är det sista jag skulle välja… att göra ensam. Verkar mer ensamt och desperat och sorgligt än att gå på bio ensam. Vissa skulle ju aldrig gå och sätta sig och dricka en öl ensamma. Det har jag inga problem med. Vilket ni borde vara underrättade med vid det här laget.

Räknar upp vad jag hitills har sett från uteserveringen istället för att sitta och gnälla:

En tjej med heltatuerade ben, men med inga tatueringar på överkroppen.

En korean (på uteserveringen) som var otroligt lik koreanen som får sin närbutik sönderslagen av karaktären D-Fens (Michael Douglas, kanske den enda oknulliga roll han har gjort. Som han dessutom gör väldigt bra.) i Falling Down. Passar ju bra med tanke på hur varmt det är idag, och att värmen är en utlösande raserifaktor i filmen.

En man i femtio-års åldern som hade långt blont hår och en mönstrad klänning på sig med ett hysteriskt fruktmönster. Tror det var banan och ananas på klänningen.

En väldigt tjöcker alkis i täckjacka som plöjde fram på gatan. Jackan var naturligtvis knäppt. Vad är grejen med alkisar och vinterkläder i 32 graders värme?
Å andra sidan, vad är grejen med hundar med bortrakad päls fast med skor och fodrad väst i arton minus?

Har nu tagit en promenix på två hundra meter. Helt svettig om hodet. Var tvungen att sätta mig ner på en uteservering och ta en öl för att svalka ner mig i skuggan. Uteserveringarna i solen är proppsmockade. Uteserveringarna i skuggan är halvfulla. Folk sitter hellre i skrikande vansinnessol. Vilket borde påvisa faktumet att cirka 70-80% av mänskligheten är idioter.
Va? Vadå negativ? Bara för att man tycker lite? Äh get out of here!!!
Vadå, jag älskar ju Lotta på Liseberg. Har inte missat en enda show!
Bara för att man tänker lite fritt. Lite kritiskt tänkande. Har en åsikt!
Min största dröm är ju att få sjunga ihop med Måns, på scen, på Allsång på Skansen. Nu fick jag solsting och skavsår mellan skinkorna också.
Och: JAG ÄLSKAR VÄRLDEN!!!!!
Glöm aldrig det!

En anekdot om ett krogslagsmål.

Sitter på Solrosens uteservering och dricker kaffe. Regnet smattrar fint och behagligt mot markiserna. Hickar upp sötsura curryburpar hela tiden. Var på Tai Shanghai och käkade friterade räkor. Ingen höjdare denna gång. Väldigt lite räka. Väldigt mycket fritering och så en gloröv till hagga som störde min matro. Varje gång jag tittade upp från tallriken satt hon där blängde på mig som en trött Belgian blue. Vet inte på vilket sätt jag kunde vara så intressant. Kanske jag påminde om strimlad biff eller ett krökt bambuskott.

En gång när jag var här på solrosen, för säkert över tio långa år sen, så bevittnade jag ett krogslagsmål.
Det var en gäst som hade fått för mycket i sig. Personalen ledde honom vänligt ut genom dörren när han började bli för stökig. Efter typ fem sekunder flög ytterdörren upp igen. Han var på väg in igen. De fick ut honom åter. Efter lite längre tid denna gång så flög dörren upp ännu en gång. Nu var han ordentligt arg och det blev handgemäng. En brottarmatch på stående fötter skulle man kunna säga. Gästen var styrkt av sin ilska så personalen lyckades inte mota honom. De hamnade tillslut genom en svängdörr och in i köket. Precis som i vilken film som helst med pålagda ljudeffekter hörde man hur kastruller yrde runt och hur porslin krossades. Det brakade och dånade och vrål hördes. Sen blev det tyst några sekunder. Helt plötsligt flög svängdörren upp igen och snubben med personal hängande i skjortkragen kom farande ut i lokalen. De lyckades slutligen släpa iväg honom mot ytterdörren samtidigt som han vrålade ut svordomar i ursinne. De fick upp dörren, slängde ut honom och låste sen snabbt dörren.
Personalen stod hela tiden och tittade ut genom ytterdörrens fönster tills det envetna bankandet och vrålandet till slut avtog. Den arge lommade sig i slalom ner för gatan i riktning mot Järntorget och folk fortsatte att glufsa i sig sina gräsmatta-måltider.